Kategorier
12stegsprogrammet Kartritning

Steg 3. Planbild från terrängkartan och open streetmap

Från fria källor som Lantmäteriets terrängkarta och open street map kan man hämta stor del av den planbild man behöver till kartan och lägga in på enkelt sätt.

Detta är det sista av de grundläggande stegen i processen. Resterande steg handlar om att förbättra och göra det snyggare & ännu bättre.

Detta är en del av en artikelserie om 12stegsprogrammet för mappers anonymous.

Del 1 – Taktiskt val – automatisk eller manuell omvandling

När man tar in data från andra källor så kan både OCAD och open mapper göra automatiska omvandlingar av datan. Det finns färdiga script/omvandlingstabeller i båda programmen för exempelvis open streetmap. De är dock inte heltäckande. Gör man en mindre karta kan det i många fall vara både enklare att göra en manuell omvandling och på det sättet får man även lite bättre koll på hur man bygger sin karta.

Vet man med sig att man vill göra många kartor, eller gärna bygger en lite mer automatiserad process, så rekommenderar jag att man lär sig använda de automatiska omvandlingsfunktionerna.

I guiden nedan fokuserar jag på de manuella tillvägagångssättet. Senare kommer denna sida kompletteras med mer information om de automatiska omvandlingstabellerna och så delar jag med mig av de jag byggt efter hand.

Jag visar här hur man kan använda terrängkartan från Lantmäteriet och Open Streetmap-data. Datan som finns i dessa källor är inte alltid exakt, det syns väldigt väl när jag plockar in samma stig från båda källorna – då är det sällan de går precis på samma ställe. Man tänka på det när man använder datan, men det är ändå ett väldigt bra sätt att få in grunden i planbilden.

Del 2 – hämta terrängkartan, och förstå struktur och innehåll

Terrängkartan är likt Laserdata skog en del av Lantmäteriets öppna data. Samma konto och samma ftp-site som vi hämtade laserdatan från. Du hittar länken dit från Lantmäteriets sida för terrängkartan och ”hämta produkt”. Kartdatan är uppdelad länsvis, så ladda ner hela länet där din karta ligger. För mitt kartexempel med Stora Amundön så är det Västra Götaland och efter att laddat ner filer, packat upp zip-filen så hamnar de filer jag vill åt i:

\Terrängkartan\Vastra_Gotaland\Sweref_99_TM\shape\terrang\14

Det är filerna med ändelsen .shp som vi senare skall importera. Och de är uppdelade efter vilken typ av information de innehåller. Jag har inte haft nytta av alla lager/filer här, ungefär hälften brukar jag importera. Just nu använder jag:

bl_14.shpanläggning
bs_14.shppunkter för hus (ersätts i många fall av open street map – som innehåller flera av husen i de områden jag karterat)
by_14.shpstörre hus
hl_14.shpvattendrag
jl_14.shpjärnväg
kl_14.shpkraftledning
ms_14.shpsank och berg i dagen
mx_14.shpblockig mark
my_14.shpmånga olika ytfält som åker, vatten mm, dessa ytor finns också som separata filer, ex mv för vatten. Men de importeras lättast på en gång via my_-filen.
nl_14.shpnaturreservat
ql_14.shpmilitärområde
sl_14.shpträd och buskridå
tx_14.shpnamn (Om man har OCAD Mapping Solution kan man lätt omvandla detta till texter men inte i vanligaste OCAD-versionen)
vl_14.shpvägar
vo_14.shpstigar
vs_14.shpvägbom

Det finns även andra filer/lager som exempelvis mv_14.shp som är vattenytor, som jag ibland använder, men samma information finns i my_14.shp. Man hittar även lager med höjdkurvor för 5 meter, så om man inte har laserdata i ett område så går det att få till en hyfsat bra höjdbild med hjälp av detta också.

Bland de nedladdade filernafinns det en pdf som väldigt bra beskriver vad de olika filerna innehåller. Den finns även på https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/produktlista/terrangkartan/#steg=3 Därför finns det ingen större anledning att jag beskriver det här. Men som exempel tar jag en bit från lagret vo_xx.shp:

Som syns så är de olika objekten klassade i olika kategorier – och kan därför lätt översättas till lämpligt karttecken, ex Gångstig = 506 liten stig, Elljusspår = 505 stor stig, Traktorväg = 504 Körväg.

Del 3- Lägga in terrängkartan i kartfilen

Terrängkartan laddas ner länsvis, vilket ofta är lite större än vad din karta är. För att kunna jobba med datan på ett smidigt sätt så måste man beskära den – välja ut den del som hör till ditt kartområde. Jag har ett par olika sätt som jag gör det. Mitt tips är att börja med att testa i ocad, går inte det så beskär filerna i qgis innan och importera sedan. För open mapper så står det i releasenotsen för verson 0.9.3 att man skall kunna beskära vektor-filer vid importen, men jag såg inte att det hände för mina terrängkartan-filer, så där rekomenderar jag att klippa i qgis innan, alternativt så kanske de löst det i senare releaser av open mapper.

Import i OCAD, och beskära datan

Två val – importera alla filer, eller en och en. Jag föredrar alla på en gång, och det är det jag visar i filmen nedan. Det är lite väntetid när ocad beskär alla lagren, men då kan man göra något annat.

Om det inte fungerar med medtoden ovan – att ta in all data och beskära dem så kan man beskära innan kartritningsprogrammet. Att ta in alla dessa lager för ett helt län i kartprogrammet blir ibland trögjobbat, och har man en enklare/äldre dator så kan man göra det enklare för OCAD. Oftast klipper jag då ut just den bit jag vill ha i ett program som heter QGIS. Kolla på filmen nedan för att se hur det går till, just i detta fallet för ett annat kartområde än Stora Amundön.

Del 4 – Hämta open streetmap-data och lägga in det

Ett komplement till terrängkartan är open streetmap. I många områden innehåller den datan en bra täckning på hus, stigar i skogen etc, som inte finns i terrängkartan. Det beror helt på hur aktiva användare det finns i området som har ritat in saker i open streetmap då det är användarbaserat/genererat. I filmen nedan visar jag hur man hämtar data, och sedan tar in det i OCAD. I detta fallet använder jag inte så mycket data för Stora Amundön, men ni kan se principen nedan.

Del 5 – Alternativ, som fastighetskartan från lantmäteriet

En annan produkt från Lantmäteriet är fastighetskartan, som innehåller mer data, och i vissa fall mer noggrannare data. Den är inte fri idag, men betalar man för den licensen eller har en kartförening eller klubb som köpt in den datan så finns det fler goda möjligheter att bygga på planbilden ännu bättre. Exempelvis får man med fastighetsgränserna, vilka kan användas för att rita tomtmark på noggrannare och enklare sätt, och i områden där det finns mycket stenmurar så är de ofta sammanfallande med fastighetsgränser i skog och åkermark. Det generella syftet med denna guiden är att visa hur det går att använda öppen data i så stor utsträckning som möjligt, därför använder jag terrängkartan här. I en senare post skall jag gå igenom fler datakällor som jag brukar använda mig av när jag vill göra en karta ännu bättre.

Slut på grundläggande delen

Efter dessa tre steg har du första versionen av din karta som man kan börja använda. Ibland slutar jag efter detta steg, ibland vill man förbättra, justera och jobba vidare med den. Det beror helt på vilket syfte man gjort kartan, och hur mycket tid och lust man har att lägga på ritandet. Steg 4 till 12 handlar mycket om hur man på olika sätt kan göra kartan ännu bättre, snyggare och mer användbar.

Resultat efter steg 3

Kartan efter steg 3 – tillägg av planbild från öppna källor.

I nästa steg tittar vi på hur man gör branterna enklare, dvs till linjeobjekt genom det som kallas Kinneberg-metoden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s