Kategorier
12stegsprogrammet Kartritning

Steg 1. Kom på ett bra projekt och fundera på vad du ska använda kartan till, och skapa en grund från mall

Förutom att komma på var man vill göra en karta (det är förmodligen den delen av hela processen jag är bäst på) så är det bra att skapa grunden med en bra mall och ställa in saker som gör det enklare framöver

Detta är en del av en artikelserie om 12stegsprogrammet för mappers anonymous.

Del 1 – komma på idén

I det exempel jag skall använda i denna process så har jag valt att göra en karta över Stora Amundön. Det är en ö i Göteborgs sydvästra del, en försmak av skärgården som man kommer åt från fastlandet. Ön är ett populärt utflyktsmål, med badplatser och sedan 2018 ett naturreservat just i syfte att säkra det populära områden för framtida utflykter i naturen . Ett relativt område som i kartan från 1984 är ritad i 1:5000 och passar på ca en A4:a.

Typiskt exempel på kul område att göra en karta då jag inte hört att någon skulle lägga pengar idag på att göra en professionellt ritad karta där, men som kan vara rolig att ha för ett par utflykter – och kanske kan användas av andra som egen träningskarta eller på klubbträningar och dagläger.

Stora Amundöns sydvästra udde och dess natur och kulturvärden som är värda att bevara enligt Göteborgs Stad.

Del 2 – fundera på hur mycket tid du vill lägga på kartan

Den enklaste formen av karta tar för mig bara någon timme i arbetstid. Då får man ut en bild med höjdkurvor, gult och grönt som man kan komplettera med planbildsobjekt om man vill. Detta kan vara bra om man bara vill ha en översikt över ett område, eller vill ta en snabb träningstur.

Vill man däremot kunna göra justeringar på sin karta så vill man lägga in riktiga höjdkurvor i ett kartritningsprogram. Detta steg tar i sig inte så mycket extra tid, kanske en timme till för en ovan användare, men å andra sidan har man sedan alla förutsättningar för att kunna fortsätta justera sin karta.

Jag använder mest OCAD för min kartritning. Det kostar lite pengar, men är väldigt bra. Vi kör prenumerationstjänsten och får därmed senaste funktioner uppdaterade allteftersom. Det går också att använda open orienteering mapper. Det är gratis, och funkar bra, men har lite brister änsålänge vad det gäller att importera filer från olika datakällor och kräver därmed lite mer av användaren genom att man får använda andra program som komplement.

I senare steg av 12stegsprogrammet visar jag hur man på olika sätt kan förbättra sin karta, genom att omvandla branter till enklare objekt, genom att göra gult och grönt editerbart etc. Varje steg tar så klart lite mer tid, men ger i slutändan en ännu bättre karta, både i läsbarhet och hur den visuellt se ut. Ambitionen med denna guide är därför att till slut kunna ge en bild av hur långt man kan komma med allt från 1 timmes insats till många fler, och hur många det isåfall handlar om 😉

Generellt är mitt tips att lägg lite extratid på att få kartan rätt från början, dvs lägg in kurvor på rätt sätt, och så kan du allt eftersom lägga så mycket tid du vill när det finns lust och tid över.

Del 3 – skapa en mall (eller ladda ner min)

I OCAD finns bra mallar för de olika kartnormerna. De är en bra start. Men jag har insett att jag nästan alltid behöver skapa ett par extra karttecken i kartan för att kunna lägga till extra information, som man kan behöva. Så därför har jag skapat en egen mall, byggd på OCADs mall för ISOM 2017-2. Där har jag lagt till ett par karttecken för ex GPS-rutter som jag vill kunna plocka in om jag varit ute och sprungit, promenerat eller cyklat i området. Yttecken för branter ligger också med.

Jag har även ändrat ordningen på färgerna i mallen så att vattenytan på havet ritas ut ovanför höjdkurvor och gropar, samt att tomtmark och dess kanter ritas ut under vägar. Så ser kartan lite snyggare ut från start.

Mallen finns på vår google drive och jag har den sparad i ”\OCAD\Symbol\” med de andra mallarna så man lätt hittar den.

Del 4 – georeferering, och varför det är viktigt

Kartor och olika kartdata är inlagda i olika koordinatsystem eller projektioner. Lantmäteriet använder Sweref 99 TM som projektion. Laserdata och annan information man hämtar där är inlagda i detta system. SOFTs rekommendation är att orienteringskartor i Sverige också använder samma system. Jag har lagt in i inställningarna i OCAD att mitt standardsystem är Sweref 99 TM. Man kan även ställa in det för varje karta i menyn Karta > Ange skala och referenssystem. Gör du detta rätt så kommer du slippa massa problem med att olika data hamnar förskjutet i kartan. Det underlättar även senare när du vill lägga upp kartan i omaps.net, när du är ute och rekar mm.

Enklaste är att använda new map wizard i OCAD för att få rätt på vridning av kartan, rätt referenssystem etc. Här är en video över hur jag startar ett nytt kartprojekt, och använder open streetmap-data som grund, för att se att det hamnar rätt.

I open orientering mapper finns det inte en guide men ungefär så här kan man göra där:

I nästa steg laddar vi ner laserdata och skapar höjdkurvor, branter, gult och grönt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s