Kategorier
Kartritning

Arbetssätt, workflows och struktur i arbetet för automatgenererade kartor

För varje omgång jag sätter igång och jobbar med kartframställning genom automatgenerering från olika datakällor kommer jag på nya arbetssätt, eller saker jag skulle vilja lösa. Jag försöker nedan beskriva en del av det, och det finns många områden där jag behöver skriva fler specifika workflows och förklara hur jag gör, där ser ni markeringar om det.

Mitt generella tillvägagångssätt

I stort så är projektplanen för alla mina projekt:

  1. Få en brilliant idé om ett nytt kartprojekt – detta är min starkaste del av hela processen…
  2. Skaffa data om jag inte har det redan
  3. Generera höjdkurvor (tar lite tid)
  4. Importera allt utom datan som kommer från autogenereringen i OCAD.
  5. Lägg in de färdiggenererade kartbilderna från Kartapullautin i OCAD tillsammans med tex lagret vatten från fastighetskartan för att få en överblick över kartprojektet.
  6. Lägg metodiskt in del för del av det autogenererade materialet i kartan jag jobbar med.
  7. Njut av en ny karta – ut och spring, eller ännu bättre, bjud med lite klubbkompisar på träning i nytt område.

Nuvarande fungerande workflows 

Höjdkurvor

  • Via karttapullautin. Jag använde Joakim Svensks guide som bas för att lära mig. Nu har jag trimmat in det så jag vet hur jag vill ha inställningarna. Ger även punkthöjder.
  • Har testat via OL-laser, hade problem att få det stabilt och inte kört det så mycket. Dock positivt att man kan välja ekvidistans själv. På vissa projekt vill jag ha 1 m ekvidistans att testa med, tex skolgårdskartor, sprintkartor och några specialkartor jag gjort över små områden med mycket berghällar vid havet.
  • DEM-verktyget i OCAD. Har testat ett par gånger, verkade funka riktigt bra. Kurvorna liknade Karttapullautins kurvor. Jag saknade dock viss output här, tex vegetation, så jag kan inte bara använda OCAD. Kommer använda detta för 1 m kurvor över mindre områden. [Workflow kommer]
  • För kartprojekt i länder där jag inte hittat LIDAR-data (höjdmodeller från laserscaning av marken) hittade jag ett sätt att använda satelitfoton från Nasa och hill shading som bas för skapandet av höjdkurvor. Det använde jag mig bland annat av för kartor jag ritade på Sri Lanka. [Workflow kommer]

Vägar, hus, åkrar, vatten mm

Jag använder två huvudsakliga källor för detta. Fastighetskartan från lantmäteriet och OpenStreetMap.

  • Fastighetskartan får jag via kartföreningen för kartframställning åt dem. Där får man massa data som är rätt positionerad. Grundkurs finns i Joakims instruktioner. [Workflow kommer förmodligen med vilka lager jag använder]
  • OpenStreetmap började jag använda när jag gjorde kartor på Sri Lanka inför en semesterresa. Sedan har jag insett att den innehåller ibland mer/annan data än fastighetskartan så nu använder jag den som ett komplement även hemma. Det går att exportera data från sidan och sedan importera och automatkonvertera in i OCAD till rätt karttecken. Workflow för detta finns beskrivet här.

Tomtmark

Vegetation

Med karttapullautin får jag ut bilder på vegetationen, dvs gult och grönt. Joakim Svensk har skrivit programmet Polygonizer som gör om dessa bildfiler till shapefiler för varje färg. Superanvändbart när jag vill ha in allt som karttecken i mina projekt och inte bara som bilder i bakgrunden. Mitt arbetssätt är beskrivet här: Göra om bilder till editerbara objekt i kartprogrammet med hjälp av programmet polygonize

Andra öppna datakällor jag använder

  • Fornsök är öppet att ladda ner data från. Där vi bor finns det gott om fornlämningar, en del av dem i form av stenrösen. Det går att urskilja i datan man kan ladda ner och lätt läggas in på kartan. Finns beskrivet i Använda Fornsök som källa till kartritning
  • Avverkningsgränser – skogsstyrelsen har en portal med fri nedladdning av data. En sak man kan ladda ner i shapefiler är anmälda avverkningar. Det har jag använt för att identifiera potentiella hyggen och/eller beståndsgränser. Man kan i datan se när en avverkning var anmäld eller gjord och därefter lista ut om det växt upp igen eller om det fortfarande borde vara hygge. [Workflow kommer]
  • GPS-rutter, både egna och sådana jag laddar ner från Strava som jag främst använder för att lägga till stigar. De jag helst använder är MTB-rutter då de sällan kör genom skogen. [Workflow kommer helt säkert]

Rekognosering på kartan

Saker att jobba på

  • Branter – i mitt närområde med skärgårdsterräng i södra Bohuslän blir det väldigt många branter i outputen från Kartapullautin. Just nu har jag inget bra automatiskt flöde för att få in dem bra. Nuvarande workflow är väldigt manuellt. OL-laser verkar ha bättre stöd för branter. Kör just nu en batch med detta så får jag se vad resultatet blir. [Workflow kommer, om resultatet blir som jag hoppas]
  • Stora kartprojekt, hur löser jag att karttapullautin kan generera data där man inte märker att det är skarvar. Kör man bara ruta för ruta så får man glapp i vegetationsfilen. Det blir vita raka streck mellan varje vegetationsruta. Kör jag för många laserfiler på en gång så orkar inte datorn. Jag vet inte om det spelar så stor roll men det irriterar mig också att höjdkurvorna lappar över varandra och inte är helt lika när de kommer från närliggande laserdatakvadrater. Jag hade hellre haft en stor fil som körts igenom. Men om man lappar ihop ett gäng laserdatakvadrater från lantmäteriet så blir det för mycket för datorn att orka med. Löst i workflowet om karttapullautin listat ovan.

 

5 svar på ”Arbetssätt, workflows och struktur i arbetet för automatgenererade kartor”

Hej, mycket bra info här!
Jag försöker få in vektordata från kommunen istället för fastighetskartan men får inte till det. Hur är benämningen på shapefilerna från fastighetskartan? Det står något att de ska vara i zip-filer, är det ett skikt i varje zip eller alla i samma?

Gilla

Tack,
Menar du när du lägger in kommundata i OCAD/OOM eller under kartapullautin-processen? Jag har aldrig testat med att få med fastighetskartan i kartapullautin-delen av jobbet. Däremot har jag lurat en hel del på kommundata in i OCAD då vi använt det i sprintkartframställningen. Då hade jag först problem med georefereringen tills jag lärde mig vilken georeferering som kommundatan hade och hur jag transformerade den i OCAD.

Fastighetskartan kommer uppdelad i en mängd .shp-filer. Varje fil innehåller en viss typ av information. vl_get.shp är tex en fil som innehåller vägar av olika storlek. mv_get.shp är ytskikt med vatten – hav, sjöar och kärr. Dessa lager har jag sedan kunnat automatkonverterat i OCAD till rätt karttecken om man importerar dem och taggar dem på rätt sätt.

Jag tror jag fått dem packade i en zip-fil per kategori. Kanske fem-sex zip-filer för all fastighetskarta som finns tillgänglig. Det har varierat över tiden då det för ett par år sedan var en zip-fil för all fastighetsdata, idag uppdelat på ett par olika filer.

Hoppas det svarade på frågan, annars får du fylla på med följdfrågor. Jag inser också att jag nog inte skriva en sida om hur jag brukar göra vid import av fastighetskartan. Det får jag föra upp på lämpliga sidor att skriva under hösten.

Gilla

Svara

Jag tänkte använda kommundata direkt i Karttapullautin-processen. Annars har jag importerat den i ocad som dxf-filer. Det kommer ju med en fil (fastighetskartan.txt) som jag tänkte skriva om så den plockar kommundata istället men jag får inte till det. Förstår inte hur jag ska benämna filerna.

Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s